Menu

​​Viktiga spåruppdrag för Kirunas framtid

​Under Kiruna stad ruvar Kirunavaaragruvan. Gruvan som har skapat jobb åt ett helt samhälle och gör det fortfarande, över 100 år efter de första fyndigheterna.

Två tunnlar i LKABs gruva i Kiruna
LKAB började bryta malm i Kiruna redan 1890 och underjordsbrytningen startade 1957. Malmkroppen är 4 kilometer lång och LKAB har borrat ner till 2 kilometer, där finns fortfarande gott om malm. Nu förbereder man för en ny nivå på 1 365 meter under jord. Infranord har fått uppdraget att bygga järnväg på den nya nivån.

Anledningen varför LKAB valde Infranord som leverantör, var till stor del maskinparken Infranord besitter. Infranord har befintliga maskiner som är färdiganpassade för gruvan. 

”Men det är en stor omställning att arbeta nere i en gruva”, säger Kjell Olovsson projektledare för KUJ1365 på LKAB . ”Efter en dag i gruvan kan man känna sig trött då man inte får något dagsljus. Det är också många andra entreprenörer inblandade och därför är det viktigt med samarbete.”

Det tar 30 minuter att åka ner 1 365 meter under jord och vägen snirklar långsamt ner genom en utsprängd tunnel. På sidorna löper tunnlar in till de tidigare nivåerna. Vissa nivåer är stängda, andra används som lagringsutrymmen för de många entreprenörer som arbetar i gruvan. Cirka 900 personer arbetar med att förbereda den nya nivån, med allt från tågräls till reparationsplatser, lastnings- tömnings- och tappningsplatser.

Speciella förhållanden
”Det är ett otroligt spännande och utmanande uppdrag”, berättar Thomas Pettersson, platschef på Infranord. ”Det är smala tunnlar och man kan bara ta in 20 meter rälsbitar i taget. Det betyder att man får svetsa väldigt mycket. Det är trångt om plats och man kan inte heller ta ner de spårriktningsmaskiner vi är vana vid. Då har vi istället fått återgå till det mer gammeldags sättet att arbeta, med spett och muskelstyrka. Det är inte ultimata förhållanden för att bygga järnväg, men vi löser det mesta.”

Järnvägen brer ut sig i tunneln. De jämna vallarna med makadam och de prydliga gångvägarna ligger orörda bredvid spåret. På spåren ska förarlösa lok köra nonstop 24 timmar per dygn för att lasta och tippa malm. Allt stenmaterial återanvänds. Makadammet är hämtat från gruvan. Malmen som bryts tas om hand och stenen blir krossad till makadam.

Några 100 meter ut på spåret står en folksamling. Det är trafikstockning. Det är många fordon som ska gå på spåren och då är det viktigt att samverka för att se vad som behövs göras först. Men ibland blir det ändå problem. Idag ska man lyfta rälsen för att räta ut den. Det går inte att använda de vanliga spårriktningsmaskinerna och vid vissa arbeten får man använda mankraft. Då får man arbeta med spett och pula in makadam för att höja upp för hand. 

Men alla resurser utnyttjas till fullo. Medan ett arbete utförs får förarna i de traktorer eller spårmaskiner som får vänta på sin tur göra annat. Plocka undan, städa eller bära material etc.

Produktionen på den nya nivån startade i början på 2013.